Backpacking-syndromet

En sista bild på gänget samlat imorse innan killarna tog båten till Bali. Har haft ett par fantastiska dagar tillsammans med er <;3

De senaste dagarna har nog vart de mest intensiva på hela resan. Lite sömn, mycket fest och skratt i stora lass. När man går ut här så går man ut på riktigt, dvs man kommer i säng runt 6 på morgonen. Sedan upp 4 h efter, haha. Så sliten blir man men har fått så mycket fina minnen! Men nu efter 5 dagars konstant festande så är jag redo för att vila upp mig lite, men det är svårt för det är så jädra kul fest här på Gili Trawangan, det är svårt att hålla sig lugn...

Annars? Något jag älskar med att backpacka är att man blir bra vänner så fort med människor man träffar. Vi har börjat kalla det backpacking-syndromet. Ex: Man stöter på bekanta ifrån Göteborg på resan som man knappt hälsar på hemma. Men om man träffas här så blir man bästavänner på en dag, hur fantastiskt är inte det? Nu bor vi till exempel i samma bungalow med Hedvig och Mirja, som vi är bekanta med ifrån hemma men här var det en självklarhet att de skulle flytta in hos oss!


Har fått så mycket nya fina vänner ifrån denna resa. Ibland måste man tänka efter och tänka att här hyr vi ett hus med personer vi träffat för en dag sedan (när vi hyrde villa med norskarna) och det känns som att man känt varandra hela livet.

Nu har det typ tagit 2 h att skriva detta inlägg. Måste rusa, kram på er!

Gillar

Kommentarer

minkampmotanorexi,
Hoppas du får en bra lördag,kram❤️!
nouw.com/minkampmotanorexi
hanshen
hanshen,
du verkar ha haft det såå underbart!
nouw.com/hanshen
isaaa_,
haha så där är det alltid utomlands att man pratar och hälsar på alla svenskar vilket man aldrig skulle gjort hemma ;)
isabyl.devote.se